på facebook mera, fisketurar hörs förlockande ut och jag har inte råd till dem och är häller inte frisk nog. Jag har velat jobba med eller för miljön sedan jag var ung, ja efter att jag ga upp den andra drömmen
om att bli hjärnkiurg i 10-årsåldern, då blir det kanske sedan 15-årsådern? Jag har inte lyckas precis som jag hade tänkt. Jag jobbar ju inte med frågan direkt, jag driver påverkan på facebook, påverkan
är det samma som retorik, och en kan inte säga att jag är den perfekta retoriker. Det har jag betyg på. Då jag fick traumat i höst, var det ju på grund av en stress som jag belv utastt för, men reaktionen är
min egen, och jag visste inte att det hade varit så illa. Men jag visste det var illa. Att jobba med påverkan är i sig själv jobbig, då det typ påverkar en själv mycket. Det är inte rolig, när en vet att det
tross allt är ett val att leva så att delfiner, giraffar och paddor överlever, och folk väljer bort att låta dem leva, med att prioritera sin egen dåliga livsstil som de vägrar ge ifrån sig. men det är en typ
av demokratisk val, att strunta fullständig i andras överlevnad. Och sedan SVt också stuntar, även det är ett val, så kommer de som gör något i svagt läge. Traumat sätter sig i benen, och i armen, jag blir
förlamad av trötthet, det sätter sig i huvudet och jag tappar känslsen i stora delar av kroppen, minnet blir dåligt, perspektiv och prioriterande blir ett elände. Jag förstår inte min egen spis, och blir rädd
för tvättmaskinen. JAg glider in tankemässig i något som jag inte vet riktig vad är, och mardrömmar och drömmar om natten som fäljer mig hela dagen. Det som inte blir borta är min kunskap, mina engagemang, min
vilja att fortsätta med min engagemang, men sedan känner jag en stor grad av hopplöshet och meningslöshet, men det hra jag känd i många år när det gäller miljösaken. Men troligen har jag tappat så mycket,
att när jag börjar återhämtningen, börjar livet igen att nå mina blodådrar och jag börjar glädjas över livet jag fick, jag kräver i grunden inte så väldig mycket. Troligen får jag bakca
när det gäller påverkan, det når nog färre en det en tror som läser det jag skriver, och jag tappar glädjan. Politik är även påverkan, och om elefanterna blir borta så är det ju ett val med. Om
de partier som väljer att fokusera på invandring, så är ju lönnlöst, löpet körd redan, invadrade är här för att bli, medan elefantar och valar och noshörningar, går åt av människans
val av fokus och framtid. Jag vill inte måtte lida för deras dumheter. Väljer svt och folk och politiker så larvigt, så gör de det. Men jag behöver inte välja så dåligt. Med andra ord är det nog
bäst att jag själv väljer att använda mig av bara ett fotsteg och börja strunta i att andra flyger och äter bort elefanten, noshörnngen, sengångare och lejonet för alltid. Och sin och sina barns framtid. Då
har de valt det och kan i grunden inte skylla på andra än sig själva. Livet innebar att välja och sedan kommer konsekvkenserna. Moder jord är rymlig men inte alls oändlig.