svennarna vann fotbollskampen, hade vi och jag varit där så hade nog pipan fått ett annat ljud, dum och skrythalsarna står och lipar på teven, som om detta vore all världen.
Ärlig jag törs ju
inte gå på någon evenemang, jag är allt för försiktig av mig. Det är inte konstig att jag aldrig kommer, för jag törs inte komma häller när det kommer till kritan. Eller det är nu inte kritan som
stoppar just mig. Jag är ganska enkelt för försiktig av mig.
Men jag har ett ansvar för att mig ur situationen, jag har döttrar och de skall ha en välfungerande mamma. Det är dags att strama upp sig och komma
vidare. Självömkan fungerar bara om en är aldeles själv och det är jag inte, jag har döttrar som behöver en förebild. Det här blir säkert något av det jobbigaste jag ha gjort, att bara hitta rätt
så att jag fungerar maximalt. Självömkan var ett väldig dåligt alternativ. Jag trodde att jag kunde ta mig samman här, men tiden tickar vidare och berättar om att troligen gör jag inte det just precis här.
Nej det funkar inte häller varför ska jag ta mig samman när ingen andra gör det, jag skulle långt häller varit på fisketur, än att sitta här i grillen. Nej ta sig samman får alla de andar göra. Det
är ett föräldat recpet för en som alltid har tagit sig samman. Dessutom vann Sverige över en långt sämre fortbollsnation, så var det sagt.