kom det brev från mig själv.
Jag ger upp, världen är så spik galen, och till slut går det inte att någonting på allvar. Ja så klart det gör det om något riktig allvarlig skulle hända.
Men dramat kring mig är det snart ingen anledning att odla, retorik och botanik, var tror jag att jag skall egentligen? Det är en master i sig själv att klura ut svaret på den frågan. Svaret är att jag har ingen aning. Men att
jag tar allting död allvarligt är ett faktum. Det skall inte finnas ett kommafel på ceven. I dag kom fakturan från SVTs kringkastande. Jag skall slänga teven efter dem om jag ser dem. Och de kan ta med sig fakturan i samma vävan.
Nollorna.