min är väldig dålig, och jag blir väldig dålig på att proritera. Och jag tror alltid att jag har fanden efter mig, att allt är jättebråttom. Jag gillar inte köpa tågbiljett på nätet
och dröjer, ofta finns det inte plats kvar då. Jag är självklar, men väldig lite självsäker, så då får jag lotsas som jag har det. Allt det här kan jag nog bli bättre på, men ingen klarar
livet helt, då är man rätt och slätt bara ensam. Vi behöver alla en snäll storebror eller syrra.
Jag har simmat, jag var för kort som vanlig, för poolen var 1,70 djup, men jag skickade en vänlig tanke till
svensk-finska Conrad på kursen, som efterfrågade bastu för det fanns här, han var en vänlig själ, på ålder med mina döttrar. Och han efterfrågade bastu, på Omberg vandrarhem.
I och med att
jag har en dålig tidsuppfattning, behöver jag en strukturerad vardag, utanför hemmet, och jag behöver till hösten för att hitta den möjligheten. Den kanske finns nära där jag bor då?
Jag hoppas det.