Ting och mig.
allt känns som ett enda solstick. Det går inte dra moln-gardinen före solen. Det är bara mera och mera och mera sol, det går ju inte att börja som i tropikerna med aircondition inomhus, för då
blir det varmare och varmare utomhus, det är kontraproduktivt.
Heder är det det som alla andra kulturen har, typ multikulturellt bara inte i Sverige?
Småkungen vile ha något igen från Inga Tings blöjor i
plast och all snabbmaten han hade kört i henne, det hade kostat honom precis 999999,99 ören eller var det dollar.
Attans det hade han glömt att skriva. Men Inga Ting hade redan kostat honom för mycket.
Förutom utgifterna
bedömde han Inga Ting som helt värdelöst, han måtte faktisk bli av med henne, innan hon passerade hans utgiftsgräns. Småkungen kände hur det brände under benen hans. Värdelöst skrot skall man inte ha i en
fiiin lägenhet, var hans motto. Ja ett av de. Alla som är spekulanter tänker lite så, de som bara köper hus, är ganska dumma, utifrån deras perspektiv.
Inga Ting fick inte odla något eller någon. Ingen
ting innanför den gröna plastsäcken eller fuskhäcken, hade färg, det var helt fargelöst. Ingen skulle kunde anklaga småkungen för att lefla med något skräpigt parti.
Inga stackar, odlade håren
under armarna och på benen, de var svarta och raka men skinande kobbarröda i solen. Det var bättre än inget, tänkte Inga Ting.
Och vad med namnet Tang? Det låter inte svensk, eller hur? Medan det är ok för en
kines att heta Lang Trang Tang på norskan, så måste stackarn heta Lång Trång Tång, i Sverige och det låter inget vidare, eller hur. Man kan gott säga att fam. Ting hade gjort namnet lite mera internationellt.