Jag har sökt praktikplats på sustainergies, jag behöver praktik om jag skulle gå vidare. Jag har för liten erfarenhet i arbetslivet, jag hittar inte mailen igen och inte de andra mailen häller. Jag får ungefär
100 mail för dagen, miljö ditt och miljödatt, och hittar til slut inget, och hittar inga lösningar på det problemet. Tar en för stor tugga, så svälter man? Det får inte att gapa över allting. Att begränsa
mig, blir ett låååååååångt projekt. Det att inte känna sina begränsningar, passar gott på den jag är. Det är då ingen höjdare att inte ha något eget liv. Jag försöker
nog göra alla till lags, det är hemskt att medge. Hela problemet är onödig tristesse. Och det måste ta ett slut, icke sant ? Om en säger måste framför det en själv eller andra ska göra, fungerar inte. Måste
innebär ofrivillig tvång.