är de gränslösa retare, det är ganska nyupptäckt förmåga, jag gillar verkligen att skoj-reta folk, i motsats till mobbning, är det välmenande, men jag kan passera sträcket, och då blir det viktig
att folk säger till. Det att busa med folk kan så lätt missuppfattas hit eller dit. Det är nog bara ett sätt att bemöta andra på. Eller så får jag säge, det var inte jag, det var kulturen min.
Nu
ramlade något eller någon i trapphuset. Vardagsdramatiken pågår.