är ljusgrönt

kallas det kvinnorna gick i. Själv kommer jag aldrig till att gå sådär. Jag har väldig svårt för att ha på mig bunad, jag känner mig som en vandrande julgran. Praktisk är grejen. En måste kunde springa fort i sina kläder. I bunad blir en bara funktionshindrad. Jag pallar inte den grejen, och odlingen av sjuttonde maj och flaggor och bara-för-mycket. Jag klar 10 minuter av det. Det är bara hysterisk hela grejen. Det är ju mycket trevligare att sitta i sin roddbåt eller robåt, och inte fiska, men bare sitta och ta in det vackra.

| Svar

Senaste kommentarer

11.10 | 19:20

Strax passerar vi punkten då jag har läst min blogg 1,5 miljoner gånger! Grattisar bästa Jag, och naveln är som bön-stängeln, och ni kan få boka en sightseeing!

06.07 | 21:03

Jeg synes det er godt skrevet. Og det er så sant,så sant. Jeg synes det samme som deg. Vågå og Svaregården er vakre minner også for meg,Klem fra mor

16.03 | 13:12

Anne, du har en sterk og vakker stemme. Jeg ble rørt og berørt. Dette er er veldig bra!

15.03 | 19:17

Ärlig en kommentar MÅSTE jag ha och därmed fick jag en kommentar till. Grattis Anne med kommentar 5, och till de 4 andra!!!!!