Förra gången var det mannen i rullstolen, i dag var kvinnan med rullatorn, ingen visade täcken på att hjälpe bortsett från ung tjej och jag, sedan gick det inte att låsa rullatorn, så jag fick stå och
hålla den, medan paniken kom snikande. Sedan fick den yngre tjejen, eller ungdomen, och jag hjälpe henne av. Välfärdssamhället har försvunnit. Men sedan lämnade jag dem, men såg att den yngre tjejen följde med
kvinnan, som var lite utvecklingstörd. Det finns hopp när yngre vågar ta rollen som tebanornas hjältar. Och några minuter tänkte jag att det finns hopp för framtiden, ca 1,9 minuter tänkte jag det, till verkligheten
hann i kapp. Om jag säger att det är hopplöst? ja om det är bara en av 100 unga människor som agerar på ett mänsklig sätt. Då är det hopplöst.