Och det är ganska illa, men utan föräldraskap blir barnen riktig vilda.
Eller det var rolig så länge det varade?
Självklart är det jag dumpade, och det är mitt fel, att skylda på andra smakar
så dåligt, och sedan så blir retoriken som en röd tråd, som följer med mig eller efter mig.
Abstrakt:
Syftet med min uppsats var att försöka förstå
vart orden tog vägen i vår samtida retorik, eller i vår populärkulturella ära. Jag ville försöka fånga drag av vår tids retorik. Jag valde att använda frågetecken och konstraster, som verkemedel i
en kritik av samtidens retorik. Jag valde den här metoden, för att försöka nå fram i något som kan kallas inflation av ord i dagens samhälle, och även försöka forcera ljudmuren, om nu orden har blivit så
många att de inte når fram. Även om jag känner att det finns frågetecken med metoden jag valde, utifrån krav på en bra kritisk analys, valde jag att göra det, för att försöka låta orden ta
plats. Utifrån denne metoden, visar jag på hur vi så lätt omedvetet tar till hårdare och hårdare verkemedel för att höras. Viktigt är dock att nämna att det är människan som styr utveckling.
Och att vi inte skall låta den styra oss hur som helst. Min förhoppning är att min uppsats bidrar till att uppmärksamma att retoriken som mål och medel lätt kan missbrukas, och hur lätt det är att använda retoriken
så att den inte gynnar oss alla. Jag vänder mig till retorik-studenter och verksamma retoriker, då vi alla här kan påverka och vara en positiv drivkraft, om vi vill ha en fortsättning med retorik av kvalité. Jag hoppas
också att den här presentationen, kommer att visa på betydelsen av retorikerns förmåga till att skilja bra från dåligt, och även sätta fokus på vikten av vara på vakt med hurdan vi använder
retoriken.
Jag är bäst och du är dum!?
Inledning:
När våra åsikter blir det högsta ideal och normen, hur mår vi
då? För ni tycker väl att min åsikt är bäst?Är det inte bra att vi har ett åsiktsamhälle? Om vi har ett åsiktsamhälle, så får vi ju alla tycka precis det vi vill. Om det
vi tycker är mallen för vad andra tycker, vore inte världen perfekt? Vore det inte bra om vi alla tyckte precis vad vi ville, och sedan får vi sitta på internet och trycka och utrycka det överallt? Det blir jättebra,
eller hur?
I tevesoffan i SVT satt alla och en-var och utryckte precis vad de tyckte. Är det detta som är högsta målet i en demokrati? Ja och blev det bättre då de slängde ut soffan? Finns det inte situationer, enligt
Bitzer, mera? Om alla vill ha sin röst framförd, men ingen lyssnar, hur blir det då? Ordet i otid och inflation i ord, och när övergår det missbruk? Och är gränslösheten en dygd? Är det likgiltig vem
som sprider orden på vilket som helst sätt, när som helst hur som helst och var som helst?
Forskningsbakgrund:
Jag är naturvetare försöker att påverka opinionen, men sedan har jag sätt
hur svårt det har varit att komma fram med fakta om miljöförstöringen i ett hav av ord. Och orden når aldrig den andra sidan. Alla åsikter är som ett hav däremellan:
”Tänk om det hade varit
möjligt att i retoriken inkludera alla levande varelser – från djur och natur till robotar? Om retoriken kan överskrida sina traditionella gränser och bli mer inkluderande – en retorik som till och med överskrider människan
– kommer denna nya kommunikationsform kunna hjälpa oss att hantera många av de svårigheter vi står inför.” säger Jonsson, ”litteraturvetare och skribent och som intresserar sig för karnevalisk teori och
gränsöverskridande”.
Och är det orden vi först och främst skall prioritera?
Syfte:
Är att försöka förstå vad som hände med orden under
samtiden och under populärkulturens framfart, och vart orden tog vägen? I ett samfund på toppen av forsknings- och kunskaps-äran! Eller inte?
Var hamnade de viktiga orden? Och på vilket sätt för en fram de viktiga
budskapen?
Teoriavsnittet:
Nyckelord och retorisk teori
Populärkultur, retorisk kritik, ethos, tropik, retoriska frågor, semantik, situation.
Jag väljer att gå lite tillbaka
i tiden till retoriker från retorikens ursprung. Jag väljer att nämna dessa teoretiker, för att se på vad den retoriska litteraturen säger om kraven på en god retoriker. Jag är naturvetare från Norge, utbildat
i kemi och biologi vid Universitetet i Bergen, bosatt i Sverige sedan 2000, och driver sedan många år tillbaka med påverkan i miljö- och klimatfrågan.
Enligt Kjeldsen, 2013, s. 33: Den retoriska förmågan bestämmer
Aristoteles som förmågan att i varje sak se vilka möjligheter vi har att övertyga. Men vidare skall han ha sagt: ”De icke konstmässiga villkor är sådana som inte har frambringats av talaren och därför inte
är en del av retorikens konst.” Allt det som är faktakunskap, så som statistik, undersökningar och naturvetenskapen. Fakta går det egentligen inget att diskutera om. Enligt Aristoteles är det talarens karaktär som
gör talet trovärdig. Och enligt Kjeldsen, 2013 s. 83, säger Cicero att ”All rätt är passande och all orätt är, i och med att det är omoralisk, också opassande”.
Ethos, talarens egenskaper
och dygderna enligt KEKEA-modellen som gör ett försök att sammanfatta olika dimensioner av en talars Ethos (Söderquist, s 68, i läroboken: Kritiskt tänkande: i teori och praktik) i ”Karaktär-egenskaper, Erfarenhet,
Kompetens Empati och Autenticitet.” och vidare skriver Söderquist: ”Enligt Aristoteles är alla goda egenskaper eller dygder balanspunkter.” Vill det säga att vara lagom Kekea? Och inte för mycket eller för lite av
det goda eller onda?
Ja, men det lät lite problematiserande eller hur?
I 1973 kom Vatz kritik, ”The Myth of the Rhetorical Situation” som svar på Bitzers publikation: ”The Rhetorical Situation”, 1968
Jag
väljer att ta med Bitzer och Vatz, för att få med deras perspektiv på situationen. Enligt Kjeldsen, 2013, s 97 kan deras budskap sammanfattas som: ”Skapar situationen talet – eller talaren situationen?” Är det det
som är frågan? Och är det då den klassiska Bitzer kontra Vatz, sin situation, som är väl känd inom retoriken?
Vad står om frågetecken och att ställa frågor i den retoriska litteraturen?
Och var hittar vi argumenten och frågorna?
Topos är den retoriska mötesplatsen. ”De argument du väljer, utgår från de gemensamma och allmänna synpunkterna du delar med dem du vänder dig till” säger
Kjeldsen, 2013, s.162-171. De strukturella topoi handlar om just ungefär som i spelet Cluedo om sakens ställning, vem som är mördat vem, om motiv, tid, plats, sätt, och med vad, och kan detta besvaras med frågorna: ”Vem?
Vad? När? Var? Hur? Varför? Varmed?” (Söderquist, F. i Kritisk tänkande, s. 60)
Troper och figurer bryter med det vanliga sättet att säga någonting på, säger Kjeldsen, 2013 s. 208. De
retoriska frågorna tillhör tankefigurerna. Enligt boken, Kritisk Retorikanalys Mral, 2016, s. 62, kallas denna stilfigur interrogatior, och där frågornaegentlig är mera ett påstående,
men kan även kallas förklädda argument?
”Semiotiken räknas tillhöra lingvistiken och studerar hur betydelser uppfattas, och mening bildas, i kommunikativa situationer, dels i tal- och skriftspråkets tecken,”,
Wikipedia, 5 juli 2017. För en retoriker är det inte det visuella ”som är intressant utan objektens retoriska uttryck, alltså det som syftar till att övertyga betraktaren”. Wikipedia, Visuell
retorik, den 22 september 2016 kl.
För fråge-tecken är väl ett tecken, är det inte? Det ligger väl i namnet?
Populärkulturen vad är det? Som ett evigt partaj, där ingen orkar städa efter
sig?
Enligt Wikipedia: ”Det som är gemensamt för populärkulturen är att den är mindre komplicerad och mer lättillgänglig, att den är mer känslosam, att den följer modets pendelrörelser i högre
grad, och att den ges ut i mångdubbelt större volym än motsatsen finkultur. Populärkulturen får bl.a. av de orsakerna mycket utrymme i massmedia.” och vidare från SVD: ”Den amerikanska populärkulturens
och konsumtions-ideologins segertåg i efterkrigstidens Europa är odiskutabelt. Coca-Colas och Elvis Presleys attraktionskraft mattades inte märkbart av ideologisk moteld. Järnridån utgjorde inte den skyddsvall mot kapitalism som
Stalin tänkt sig.”
Populärkultur och postmodernism? Ytliga yttranden? Produkter och plastskrot? Eller tesen: Allt skrot ändar i haven! Och då blir post fest och till slut bara pest?
Och är detta lite motsatsen
till retorisk kritik? Eller till förmågan att tänka själv?
Enligt boken Kritisk retoriskanalys, 2016. S.13: Retorisk analys är till sin natur ifrågasättande, men tar ett steg vidare och frågar hur
det retorisk och gör inte enbart en inkännande, sympatiserande tolkning. Den frågar hur det retoriska objektet fungerar i det avsedda sammanhanget, och sedan ”hur objektet förhåller sig till ett större perspektiv.”
Populärkulturen är tema i kurslitteraturen. Som info står det baksidan av boken, Retorik i dag, 2013: ”Med hjälp av exempel från både svensk och norsk offentlighet och populärkultur presenterar författaren
centrala retoriska perspektiv på kommunikation.”
Och skall festen få fortsätta via kommunikation med robotar, som våra jämlika samtals-kontakter?
Metodavsnittet, med retorisk
artefakt och material:
Jag väljer att använda frågor med frågetecken, som metod och medel. Såsom jag själv brukar fråga varför då-då? när jag möter
någonting nytt. Enligt Kjeldsen, 2013 s 218: ”Verkar eftersom ni då tvingas själva söka svaret på talarens frågor”, där talaren alltså är mig, men upplever ni det
så? Med frågor från retorikens topos-lära och med mina egna funderingar, formulerade som frågor. Med att försöka ställa frågor, då jag arbetar med miljöstädning, efter en ära som
försökte göra sopar av framtiden. Jag använder mig av frågetecken, för desto mera jag vet desto flera obesvarade frågor blir det? Det är ett försök på att på ett lekfullt sätt nå fram
i djungeln av ord. Dess mera jag vet dess mindre kan jag? Materialet är hämtat från kurslitteraturen och via internetsökande.
Retorisk artefakt: Jag väjer att använda mig av frågetecken
i texten i stort, för som en frågar får man svar? Och att ställa retoriska frågor? på samtida problem.
Men hur väl det fungerar i en analys? Och som kritik av populärkulturens nacksidor?
Analysavsnittet: Texten
är ofärdig, det här är en tidig utgåva.
Jag har vald att göra med undersökande uppgift med frågetecken, för att se mina frågor kan nå fram och för att de cirklar omkring aktuella frågor
i samtiden. Hur väl fungerar de som retoriska frågor i detta sammanhang, hur förhåller sig det i ett större retorisk perspektiv.
Vems perspektiv är det jag väljer? Om litteraturen säger att det är kvaliteten
på talaren det kommer an på, (Källa) så varför får den inte alltid det sista ordet?
Ethos kontra egos: Redan i antiken var Ethos, trovärdigheten till talaren? och ethos är enligt Söderquist: kvalitén
på talaren.(Källa) Men när är talaren egentligen lagom kekea, trovärdig autentisk eller ärlig? Jag vill se närmare på detta i diskussionen. Och när är talalaren bara ett stort ego, och talet är ett Ego-tal?
(källa), och är där talarens trovärdighet faller? Kan det vara så att vi vill ha beundran och ordet i syftet av att gynna bara oss själva? Enligt Kjeldsen, 2013, s 97 kan deras budskap sammanfattas som:
”Skapar situationen
talet – eller talaren situationen?” Är det det som är frågan? Och är det då den klassiska Bitzer kontra Vatz, sin situation, som är väl känd inom retoriken? Bitzer kontra Vatzs
perspektiv? Enligt dessa så kräver situationen att publiken agerar, om detdå är en situation. Bitzer benämner i publikationen ”The Rethorical situation”, 1968, situationen som en möjlighet för en nödvändig
förändring. Medan Watts menade att det även går att skapa situationer i fall de känns nödvändiga, Watts, 1973.
Dygdigt eller drygt? Är vi upptagen av att folk har en dygd? Dygd (grekiska areté)
betyder i en vidare bemärkelse ett eftersträvansvärt karaktärsdrag. Är det fullständig avlägset, och låga skämt och klackspark är normen?
På vilket sätt kan en skapa situationer, då
vi är i en kritisk situation, enligt naturvetare, men folk och media som SVT, verkar inte agera som det är en? I 2008 slutade klimatexpert Pär Holmgren på SVT som meteorolog. Var inte hans kunskap tillräckligt underhållande?
(https://www.parholmgren.se/) Och är det robotar vi längtar efter, egentligen? Vad innebär egentligen ”populärkultur” för er som er uppvuxna i den? Och som är retorikkonferensens tema i dag? Populär kultur, kan
vi säga att den inte går i djupet, det berör bara ytan, och kan bli som att ha ständigt partaj på g, men aldrig städa efteråt? Det är roligt ett tag, men inte ansvarsfullt, Och sedan får en bara mera än
nog?
”Om retoriken kan överskrida sina traditionella gränser och bli mer inkluderande – en retorik som till och med överskrider människan – kommer denna nya kommunikationsform kunna hjälpa oss att hantera
många av de svårigheter vi står inför”
Om det är orden vi först och främst skall prioritera?
Går det att föra en diskussion utan några riktiga svar? Och kan det sägas
att min diskussion är undersökande och genererar hypoteser? Och är precis det jag gör? Jag använder även mig även av stegring och kontraster.
Ethos - egos, dygd eller bara gränslöst. Situationen eller bara
Kairos, som lämnade oss.
Diskussionen:
Jag har valt att fråga så som jag förhåller mig till själv i det jag möter. I bland hittar jag tyvärr inga bra svar. Har vi i en
kritisk situation överhuvudtaget i dag? Natursidan.se: ”Den sjätte massutrotningen av arter är värre än befarat, 13 juli 2017. Men är denna källa trovärdig?
Ethos eller egos?
Vem och vilka
utgör det universella auditorium, som är retorikernas högsta mål? Eller blev det i stället retorikens mål att dyrka olika egos? Vem är en god man? Finns det kvalitets-kontroller, och är ethos viktigare än logos
och patos? Om alla har olika argument, vem sitt är så mest värdefullt? Beror det på vem som tycker argumentet det är mest hållbart och mest relevant? Vem är då domaren? Beror det på vem som sitter i tevesoffan,
vem som tycker roligast, vem som får flest att skratta? Beror det på vilken färg tevesoffan har? Vem som är mest extrovert, och vem som ha finast kostym? De som säger svärord kanske, för de är de mest ärliga?
enligt TV4s frukost teve: Tv4, 2017-01-10. Jens E. Kjeldsen är: ”førsteamanuensis vid Institutt for informasjons- og medievitenskap”, vid universitet i Bergen Norge, och har skrivit läroboken: Retorik i dag, 2013. Jag
är född i Bergen och har gått på universitet där i minst fyra år, och då betyder det kanske att vi är bästa polara? Och har jag då ett bra ethos? Eller bara ett stort ego?
Dygd eller bara drygt?
Vad, Var och Varför?? Var skal orden användas? I en demokrati så är det fritt fram? Och sedan allt beror på allt, så blir allt likgiltigt, bara en själv fick utrycka sig? När skapas situationer
onödigt, och när tystnas situationer som är nödvändiga? ”Retoriken är till sin natur gränsöverskridande just för att den är pragmatisk och just därför ses den som moraliskt tvivelaktig.”
Publicerad: 06.02.2009 (Sist uppdaterat: 10.11.2017) Stämmer detta och är då de sista orden sagt?
Vad är det vi vill ha från vårt samhälle? Är det saklig information? Eller vill vi underhållas? Vad avgör
vad som är aktuellt nytt och vad som ska prioriteras högst? Fanns dygderna, och sedan blev de bara arkiverade och undangömda i Rethorical Scandinavia? Har alla argument från olika forskningsområden samma värde? Om vi säger
att vi är i den sjätte massutrotningen, är så ordet mera värdefullt utan folk? Överlever orden folken? Kommer de från rymden och läser Platon efter oss? Har vi då böcker som inte ruttnar? Och eviglevande
robotar? ”Om retoriken kan överskrida sina traditionella gränser och bli mer inkluderande”? Är det då orden eller vi som är ändamålsenliga? Var skal orden brukas. I morgonsoffan? I hytt och pina? Eller i hytt
och oväder. Skall vi bruka ord alls? Och varför skall vi ha orden alls? Om de då inte är ändamålsenliga?
Situation enligt Bitzer eller Vatz?
Hur, När och Med hjälp av vad? När och
hur skall vi använda orden? Vi kan ju få de smarta telefonerna och robotarna till att föra ordet, då såras inga människor, då robotar inte kan bära något ansvar?
Hur vill vi bruka orden, som fyllmassas,
för att visa att jag är bäst? Att jag är duktigast och kan mest? Om det inte finns något högre syfte med orden, så gäller det att slå varandra i huvudet med dem? Med hjälp av vad får vi fram de viktiga
orden? Om Jag tycker det är bra med klimat-avgasar, för då höjer vi medel-temperaturen, så att vi kan sola om vintern i Sverige? Och om jag argumenterar för det i SVTs tidigare morgonsoffa? Jag kan både sola och jag behöver
inte åka med flyg längre som förorenar? Är det ett bra argument? Mera ett vinn-vinn argument? Eller är det bara ett försvinn-argument eller åsikt? Om kunskap var viktigast, och sedan är all kunskap lika viktig? Vem
av oss skall då välja vad som är högsta kunskap i media? Finns det någon värdeprioritering där? Eller beror det helt på?
Är det ett faktum att Pär Holmgren i 2008 fick lämna som meteorolog från
SVT på grund av sin klimatkunskap? Var det bra för SVT eller var det var det bra för han? Var det åsiktsfriheten det var bra för, eller var det oss? Och kan en tycka om klimatet? Och tycka och bestämma att det inte ska finnas
som problem? Kan Kairos ha passerat? när situationen omsider skapas av media?
Hur vill vi utrycka oss i den universella dissonansen? Vill vi bara ha fram bara vår egen åsikt? Om ingen lyssnar? Har de som lyssnar på, något
värde, och de som inte säger så mycket ingen? Att tala är guld och att tiga är silver? Och att visa sig upp i media överallt oavsett? Att kunde något, är av långt mindre värde än att gilla att utrycka
ting? Om jag tycker det är oväsentlig, blir det då oväsentlig? Och är det jag eller SVT som bestämmer situationen, enligt Bitzer eller Vatz? Finns det en akut allvarlig miljökris, men ingen situation, enligt SVT? Är
det bara jag som beklagar mig över SVT, eller inte? Behöver vi alls folk som lyssnar längre, om vi alla vill tycka? Och vem tar ansvar för sina ord? Ord som är på avvägar och användas i andra syften, både i media
och privat? Ingen? Och är det detta vi tycker är ändamålsenligt?
Slutsats:Jag tycker det är så fantastiskt att jag kan utrycka precis vad jag vill, till vem som helst, på vilket sätt
som helst, hur som helst och när som helst och var som helst! Eller hur?
Tycker inte ni också det?
Retoriska krav på en analys. Om jag skriver enligt retoriska krav på kritisk analys? Ja, det är
en fråga, som bara Era Bästa Retoriker kan svara på? Jag har jobbat ideellt inom miljörörelsen i många år och är även naturvetare i grunden, utbildat i Norge. Dess färre jag har nått genom åren,
dess mera tvivlar jag på min övertygelses-förmåga. Jag har alltid gillat ord-spel, ord-ramsar och rytm och rim, och dessa har blivit motorn i sakfrågan jag håller på med, men är det ok? Och är det utom alla
retoriska spelregler för en bra kritisk analys? Kanske är det så att allas och även mina åsikter, verkar stå i vägen för åsikterna? Vi ser inte skogen för bara trär? Och blev denna analys bara som
Coca Cola light? Som tomma kalorier? Ja? och är jag verkligen bäst? Och sist men inte minst: Tycker ni det Jag eller Ni som är dummast? Det är den central fråga, när vi debatterar i dag. Och vem är egentligen dummast? Jag
eller er? Och är dum mätbart? Eller var vi alla dumma? som inte lyssnade på miljöförstöringen, då det ännu inte var ont om tid?
Ja, eran redan väl Renommerade Retoriker och Mina bästa Medstuderande!
Ordet är eran och det är fritt!?
Källor:
Bitzer Lloyd (1968). ”The Rhetorical stiuation”, I: Philosophy & Rhetoric I, no.1 S.1-14
Kjeldsen, Jens E. (2008). Retorik
idag: introduktion till modern retorikteori. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. S. 207–356. (150 s.)
Manga, Edda. 2015. “Judith Butler” I: Jonsson, Stefan (red.). Samtida politisk teori. Stockholm: Tankekraft, s. 105–123.
(17 s.)
Mral, Brigitte, Gelang, Marie & Bröms, Emelie (2016). Kritisk retorikanalys: text, bild, actio. Ödåkra, Sverige: Retorikförlaget. (172 s.)
Sporrong, Elin & Westin Tikkanen, Karin (red.). Kritiskt
tänkande: i teori och praktik. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur, (278 s.)
Ström, Annika. 2011. ”Dyra och dugliga dygder. Klassisk epideiktik i tidigmodern retorisk teori” I: Rhetorica Scandinavica, nr 58, s. 34–56.
(22 s.)
Viklund, Jon, Mehrens, Patrik & Fischer, Otto (red.) (2014). Retorisk kritik: teori och metod i retorisk analys. Ödåkra: Retorikförlaget.
Vatz, R, E. (1973), the ”Myth of the Rethorical Sitution”
Philosophy & Rhetoric, vol 6 nr 3, s 154-161 (7 s.)
Från internet:
Chris Hansson, Landskrona, Sweden biz4you.se © 2000-2018
http://www.biz4you.se/html/presentation/presentation/pitch/ego-tal-hur.pdf
Erik
Hansson, erik@natursidan.se, Chefredaktör och grundare av Natursidan.se. ”Den sjätte massutrotningen av arter är värre än befarat, juli 13, 2017”, The Guardian
http://www.natursidan.se/nyheter/den-sjatte-massutrotningen-av-arter-ar-varre-an-befarat/
Jonsson (f. 1992) Tidskriften, Poros no. 3, 2107, © Poros 2015-2017: https://www.porostidskrift.se/essaer/en-gransoverskridande-retorik/
Info om Kjeldsen: Institutt for informaion og Medievitenskap, UIB, SVF, Publisert: 06.02.2009
(Sist
oppdatert: 10.11.2017)
http://www.uib.no/infomedia/38704/retorik-idag
SVD, Kim Salomon, Under strecket, Nät-utgåva torsdag 8 feb - 2018
https://www.svd.se/muren-kunde-inte-hejda-vastlig-popularkultur
Wikipedia, Populärkultur.
den 17 januari 2017 kl. 16.53.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Popul%C3%A4rkultur
Wikipedia, Semiotik, 5 juli 2017 kl. 11.52.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Semiotik
Wikipedia, Visuell retorik, den 22 september 2016 kl. 16.37
https://sv.wikipedia.org/wiki/Visuell_retorik,.
Wikipedia, Dygd, den 11 januari 2018 kl. 22.32.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Dygd
Sorry sorry fel sidofot
| |
| | | | Ansvarsfriskrivning |
| | |
| | | biz4you.se © 2000-2018 |
| | | | |
| |