finns det hopp i min urusla dömmekraft. Giske verkade genom-sympatisk. Det var som det var tvärs igenom, och jag ville ha gett honom stöd, bara på hur väl han betädde sig. Nu framstår han bara som en opålitlig
figur i media, och är kanske det då. Det här är i så fall inte första gången jag låtar mig luras av folks yttre.
Även förtroendet som jag hade till den som underkände mig, försvann, personer
verkar igenom hövlig och hederlig, en trovärdig person. Hur kan det få rakna fullständig. Delvis ligger problemet hos mig. Alla kan gå igång på olika saker, det beror på dagen, och sedan har jag haft ett förtroende,
men det behöver inte alls att finnas åt andra hållet. Nackdelen med att vara naiv, är att det inte matchar verkligheten. De är vana med att befinna sig i tufft klimat. De är säkert ovana med norska får. Bäähää
eller mehe som vi som vi sa för i tiden. Men han var nu lite för snabb i sin bedömning. Inte alla får är lika dumma. De norska är Jättesmarta, och han såg inte förbi fårskinnet. Hoppet fanns inte där
precis, men inte för han häller. Världen behöver även folk som jag. Nu börjar jag bli kaxig, men det var väl på tiden.
Och jag får jobba på min bedömningskraft.