och i stället för att hjälpa de tre hjälplösa de möter på sin väg, så utnyttjar de dem, det finns synliga och osynliga sätt, och innåt så är bara lojaliteten där, så länge
det gynnar dem eller Aspan, och man kan ta sig långt utan att bry sig, de man utnyttjar brukar att bli osynliga efteråt, de blev tillintetgjorda, och kan ge ytterligare näring till Aspan, vilket namn, på väg mot målet, som
bara är ett.
Det lönar sig? som VDen för Nestlé. Ja så kan det kännas, lyckad och duktig. Rik och alla måste ta hänsyn, många Rolexklockar, att de är ute? nej inte nu längre, Nestleveden köpte
just en, årgång 1975.
Att det känns bra att utnyttja Lolita 12 år gammal? Tillsammans? Ja det kan det kännas och att hon la upp till det? med det namnet? Och att hela var bara roligt, att dumpa studenter efter ogillanden,
det sper på mäktighetskänslan, och att spotta på den narkomane? Då känns det jättebra. Spottet går alltid neråt, det finns ingen motstånd där, och att de ändå var värdelösa?
I politiken kan man för fort få makt, även efter Handelshögskolan, och i alla disipliner, så kan en lätt känna att en äger lagboken och kungariket, och visar grav respektlöshet för den.
Det följer
av att inte bry sig.
Happy ending? Den eller hen gifter sig och får många barn? Jag bryr mig inte, gifter sig med, jag bryr mig inte häller?
Den sagan känner de flesta, trollen med nio huvuden vinner kungariket och gifter
sig med styvmodern i Snövit, och med det frodas de i sitt välmående, medan allt dör utanför kungadömet.
Att det är sällan de äger hela makten? Ja men folk gynnar dem och positionen, många verkar beundra
duktiga människor, arrogans och status, som följer på karriären.
Att jag inte gör det? Nej det gör jag inte.
Att sagan blev dålig, om syftet inte är större än sig själv, så skapas
intet större än sig själv.
Med en gång någonting är viktigare, finnas en vision och grundlaget för något mera och bättre finns som en möjlighet.
Förrförra året fick jag en nationalist
ifrån Saudiarabien på messenger, och det var roligt intill föraktet kom.
Förakt i politik, ja men det brukar funka, då alla behöver kunne känns sig större än någon annan, det gör vi alla försåvitt,
tror jag, men som politik vill jag inte ha det.
Där kämpar man för något större än sig själv och sina egna behov.
För annars sjunker standarn till slut hur lågt som helst.
Om inget var större
än sig själv.
Varför blev jag deppig av sagan, för att den var socialrealistisk, möjligen.