hämtning

sin trots kan man dra ganska långt, man kan tänka så: de sammansvärja sig, de trotsar säkert mig, de ska få igen, de vill inte leva, de tycker inte om mig, de har planerat detta, och JAG ska visa dem jag! ett halvår efter är allt dött och kvavt här uppe, inte blomfluga på en mil. Visst vann jag kampen mot mina blommor, men jaggu mig blev det livlöst efteråt!

då jag försummar de 25 olika inomhusväxterna mina eller blommor och ser konstigt på dem om de vissnar och dör. Vad är felet med den, tänker jag då. Är den störd, tänker jag, utan en tanke på ett fjorton dagar sedan jag vattnade dem. Det doftar av tomatplantorna, det är flugor i jorden, det hela verkar ganska ekologisk, men sedan var det ekojord jag köpte. Flugor eller inte flugor?  och det är frågan. Och att ha inneboenden eller inte.

vanlig människa, men med en ovanlig historia, historian finns inte attraktiv, den handlar om våld och även gaslightning, det är så oattraktivt och jag tycker historian avsmittar sig på mig. Det hela är ganska oattraktivt, och det känns även så. Hänsikten med våld är ju att reducera den till den lägsta nivån, och det är tyvärr väldig lätt och det är därför man ska ta ställning, ja till de stora livsfrågorna. Och ställa upp mot all typ av den fula makten. Och sedan händer det som händer, oavsett.